Melodi: Barret’s Privateers
Det var året tjugo-tjugo då
Som jag längtar mig bort till Visby nu
Det spreds en pest i stad och land
Vi fick inte längre ta i hand
Förbanne mig
Planen var ju mantlar ner vid Kärleksporten
Med sång och spel
Öl och mjöd
Nu är jag ensam i mitt lägenhetskök
Vår medeltid gick upp i rök
Våra hospital de fylldes opp
Som jag längtar mig bort till Visby nu
Denna pest var mörker utan ljus
Vi behövde stanna inomhus
Förbanne mig…
Och så kom beskedet, ack och ve
Som jag längtar mig bort till Visby nu
Vår medeltidsvecka ställdes in
Och en underjordssmärta, den var min
Förbanne mig…
Det blir inte alltid som man tänkt
Som jag längtar mig bort till Visby nu
Så nu fäller vi en sista tår
Vi får hoppas på mer tur nästa år
Förbanne mig…
MEN MITT BARSKÅP ÄR JU FULLT MED KRÖK